Ta kommandot/Filsystemet i din linuxdator

LinuxWiki.se

Hoppa till: navigering, sök


Ta kommandot
  1. Bakgrund
  2. Några begrepp
  3. Prompten
  4. Filnamn
  5. Vanliga kommandon
  6. Kommandots uppbyggnad
  7. Bash
  8. Hantera filer
  9. Jobbkontroll
  10. Hantera processer
  11. Editorer
  12. Arbeta som root
  13. Viktiga filer i din linuxdator
  14. Filsystemet i din linuxdator
  15. Använda RPM
  16. Kompilera själv
  17. Nätverkskommandon
  18. Specialtecken
  19. Filter
  20. Exempel telefonlista
  21. Börja med shellskript

Innehåll

[redigera] Filsystemet

I filsystemet finns alla filer, lagrade i en trädstruktur av kataloger. Hur filerna och katalogerna är på hårddisken bestäms av det diskformat som används. Ett av det vanligaste formaten som används på Linux är fortfarande ext2, men det finns en vidareutveckling av med namnet ext3. Även detta filsystem håller på att utvecklas under namnet ext4.

Andra populära format är reiserfs, xfs och jfs.

[redigera] Hitta bland filer och mappar

För den ovane kan katalogstrukturen vara svår att förstå

Högst "upp" i katalogstrukten finns root-katalogen. I text skrivs root-katalogen vanligtvis som ett "framåt-streck": /

Root:en är alltså högst upp i katalogstrukturen. Det känns kanske lite bakvänt, så är det :-)

Eftersom root-katalogen är den högsta upp i strukturen lagras alla andra filer i den katalogen eller i underliggande kataloger.

I Linux finns ingen motsvarighet till enhetsbokstäver som i DOS och Windows.

[redigera] Hemkatalog

Alla användare har en egen hemkatalog. I hemkatalog kan användaren lagra och ändra filer som för personliga dokument, inställningar mm. Observera att som "vanlig" användare kan du normalt endast skapa, ändra och radera filer i din hemkatalog. I övriga kataloger har den vanliga användare normalt sådana rättigheter.

I efter inloggning blir hemkatalogen den aktuella katalogen. Det här syns tydligast när du öppnar ett terminalfönster och skriver kommandot: pwd. Du får då en utskrift av namnet på den aktuella katalogen, som här din hemkatalog.

Exempel om användare har loggat in som nisse:

$ pwd
$ /home/nisse

Nisses hemkatalog har alltså sökvägen: /home/nisse

Om du har använt kommando cd kan förflytta dig till din hemkatalog genom att bara skriva: cd


[redigera] Verktygskataloger

De flesta systemverktygen ligger lagrade i katalogerna:

/bin
/usr/bin
/sbin
/usr/sbin

De kataloger som heter sbin-programmen är mest till för systemadministration och en del av dem kan bara köras av användaren root.

bin-programmen däremot är till också för vanliga användare.

[redigera] Systeminställningar

De flesta inställningar för systemet ligger i katalogen: /etc

Det Linux finns inget kryptiskt systemregister utan allt ligger i textfiler och de flesta av dessa är ganska enkla och väldokumenterade. Innan du ändrar i någon av dessa filer är det en god idé att göra en kopia av filen innan du gör ändringar. Ändringar av filer i /etc måste du göra som root.

[redigera] /var

I katalog /var lagrar systemet data som ändras. Exempelvis loggfiler, e-post och liknande.

Loggfilerna lagras under: /var/log. Du bör du kontrollera dessa då och då . Exempelvis lagras felutskrifter från olika program här. Från loggfilerna kan du därför se om du har något problem i datorn. Men för att du ska veta vad som är problem eller inte, bör du förstås lära dig vad som är normalt.

[redigera] /dev

Allt är filer, eller betraktas i alla fall som filer, i Linux. Hårddiskens partitioner, skärmen, ljudkortet har sin motsvarighet i filer under /dev.

En speciell fil är: /dev/null. Den fungerar som en papperskorg dit man kan skicka spam och annat oönskad data som man vill bli av med. Kom dock ihåg att filer kastade hit, inte kan återställas.

[redigera] /mnt

Jag skrev att det inte finns några enhetsbokstäver som i DOS och Windows. Var hamnar då CD-skivor, disketter, ZIP-skivor och andra löstagbara media? De monteras någonstans i ditt filsystem. Vanligast är att de monteras under /mnt. Du bör ha ett antal tomma filer som heter /mnt/floppy, /mnt/cdrom och liknande där. I många nyare distributioner monteras de löstagbara medierna där automatiskt när man stoppat i dem i datorn, men i mer konservativt uppsatta miljöer använder man kommandona mount och umount och ska det vara riktigt strikt så är det bara root som får göra det. På SuSE används /media istället för /mnt.

[redigera] /lib

Var finns alla dll-er under Linux kanske nån frågar? Ju i /lib eller /usr/lib, det är filer som slutar på .o eller .so som är biblioteksfiler under Linux, ungefär samma sak som .dll filer under windows. i /lib finns de grundläggande bilbioteken som behövs för att köra systemet och under /usr/lib finns alla andra såsom pnglib.so eller libpng.so kommer inte ihåg vad den hette.... i alla fall alla bibliotek som tilkomit efter ett grundsystem hamnar i /usr/llib ;) /lib finns modules mappen, den innehåller alla moduler för kernelen /lib/moduleskolla runt lite i den gärna själv.

[redigera] /boot

Här finns alla filer som behövs för att starta datorn, i den mån att en kernel körs. Det är menat att bootloaderns filer ska ligga här, det gör de också. Och här liggerkernelen, den heter oftast vmlinuz. Den här är bra att ha på sin egen lite partition oftast då 64MB eller liknande, och endast montera den vid uppstart och sen avmontera den, för under normal körning behövs den inte. Och det tillför lite mer säkerhet då det är möjlgt att en ond hackare glömmer att mounta den och istället lägger sin onda kernel i /boot/har . Det skyddar även mot dig själv så att du inte "råkar" ta bort något viktigt tex kernelen.

[redigera] /proc

Proc står för processes och är Linux' grej, istället för att visa information om processerna som körs genom /dev/kmem eller liknande har man gjort det enklare för normala dödliga genom att ha en /proc . du kan tex göra cat /proc/pci för att få information om pcienhterna. Avancerat: proc innehar även inställningar för kerneln om du har kompilerat in sysctl i den. Du kan ändra på dessa med echo "0" > /proc/sys/net/ipv4/inställning tex (om du vill slå på nånting skicka 1 iställlet för 0 till den)

[redigera] /sbin

Sbin innehåller program som är nödvändiga för systemet, framförallt när systemet bootar upp, och som oftast bara körs av root. Här finns program som mount, ldconfig och fsck, men även ifconfig som vanliga användare kan köra. Vad sbin står för är höljt i dunkel, static binaries (fsck och mount är exempel på statiskt länkade program som finns här), server binaries (server som i serverdator, inte server som i Apache Webserver) eller super binaries är vanliga förklaringar.

Personliga verktyg